En fjärdedel av alla i åldern 15-24 år varken arbetar eller studerar på heltid, det visar en undersökning som SCB har gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Kartläggningen visar alltså att 26 procent, 320 000 ungdomar inte har en heltidstjänst eller utbildning. Var femte högskolestudent i Sverige har inte jobb ett år efter examen. Enligt Stefan Fölster kommer vi om tio till femton år ha stora kompetensluckor på en del områden.
Antalet arbetssökande under 25 år kommer att minska under nästa mandatperiod, inte nödvändigtvis beroende på ökad sysselsättning, utan helt enkelt för att den som är född 1993 då fyller 25 år och fasas ut ur ungdomsgarantin. Fölster framhåller att lägre ingångslöner, lärlingsutbildning, mer flexibelt anställningsskydd samt bättre arbetsförmedlingar. Jag kan hålla med om att vi måste reformera Arbetsförmedlingen, i dag skickar de folk i åtgärder till höger och vänster och ser till att den som är arbetssökande är tillräckligt aktiv för att få A-kassa eller aktivitetsstöd. Men frågan är om sänkta ingångslöner hjälper.
Regeringen Reinfeldt har infört åtgärder som gör att Arbetsförmedlingen (vi skattebetalare) får betala 80-85 procent av lönen, högst 890 kronor per arbetsdag. Många arbetsgivare frågar om den arbetslöse kan tänka sig att praktisera några månader i stället för provanställning. Det är inte lätt att konkurrera med gratis, fråga film- och skivindustrin.
Om arbetsgivarna vill hitta kompetent arbetskraft med arbetserfarenhet måste de i dag vända sig till utlandet, alternativt till Västtrafik, SL och taxibranschen. För 40- 50 och 60-talisterna var det inga problem att hitta arbete, arbetsgivarna anställde dig och du fick möjlighet att lära dig yrket av dem som arbetat där ett tag. Om jag var företagare och behövde anställa någon i dag, självklart skulle jag ta det billigare alternativet. Men det gör det också svårare för den som inte har rätt till nystartsjobb, anställningsstöd och också Fas3.
Som det ser ut i dag kommer vi få svårt att betala ut pensioner om vi inte får hit erfarenhet och kompetens från utlandet. Nu kommer säkerligen pensionsåldern att vara bortåt 80 år om fem decennier, så jag kommer troligtvis aldrig att gå i ålderspension, men många kommer fortfarande att pensioneras på grund av att de arbetat med ett fysiskt krävande arbete inom exempelvis byggsektorn, vården och industrin.
Som alltid kan du aldrig lita på att någon annan kommer att ge dig pengar. Du måste förstå att det är du som har ansvaret över ditt liv, trots att vi indoktrinerats av politikerna att tro att vi tillsammans är samhället och ska finansiera det. Sverige ser inte ut som på 70-talet, vi har färre industrier, mer ansträngd sjukvård och pensioner som brutto är lägre än nettolönen för den vanlige arbetaren.
