Beredskapssamordnare tror inte på svensk krisberedskap

Nationellt centrum för krishanteringsstudier, Crismart, vid Försvarshögskolan har på uppdrag av MSB genomfört en undersökning där samtliga beredskapsdirektörer, samordrare eller motsvarande i landets länsstyrelser, kommuner och landsting fått svara på ett antal frågor. Resultatet är, inte helt oväntat från min sida, väldigt negativt.

En övervägande majoritet är överens om att varje hushåll ska ha förmågan att själva klara sig 1-2 dygn vid en kris. Det handlar alltså om grundläggande saker som vatten, mat, värme och information. Men Stefan Anering, enhetschef vid MSB, säger till TT att beredskapen hos allmänheten är dålig när det gäller förberedelser inför en kris.

Efter att ha läst enkäten och svaren funderar jag lite på hur en del har röstat. De allra flesta har bra åsikter, men en del är naiva och andra verkar vara helt inkompetenta. Vad tror ni till exempel om nedanstående citat som är hämtat ur texten?

”En beredskapssamordnare skriver att kommunen har diskuterat frågan men att det kan uppfattas som provocerande att informera om enskildas ansvar via kommunens informationskanaler.” Sid. 29.

Enligt texten anser 70 procent att hushållet, förutom att kunna täcka de grundläggande behov som finns, också ska ha en evakueringsplan och en packad väska. Jag håller med. Framför allt det förstnämnda om man förstår att en kris, som exempelvis skogsbranden i Västmanland, kan hota hem och liv.

Över 90 procent säger också att man ska dela med sig av sina resurser till familj, vänner och grannar. Jag förstår fortfarande inte hur det ska gå till om man själv inte har förmågan att klara sig själv. Det är dessutom väldigt få av mina grannar som jag över huvud taget har någon kontakt med idag. Bor man på landet så har man givetvis bättre kunskap till följd av tidigare strömavbrott på grund av att landsbygden är mer störningskänslig vid naturkatastrofer som stormar.

”Vid storskaliga kriser kommer offentliga aktörer inte ha möjlighet att ge brett stöd ens efter tre dygn. Då blir det ännu viktigare att enskilda stödjer varandra i grannskapet.” Sid 39.

Många som svarat menar att information är viktigt, likaså utbildning, eftersom det finns stora kunskapsskillnader mellan olika generationer. Man menar att den som genomgått värnplikt har mer kunskaper som bedöms som värdefulla vid civila kriser som elavbrott. Något som yngre idag saknar.

Jag har flera gånger lyft fram att man måste börja med utbildning i grundskolan. Vilket en utredning av Stefan Ryding Berg också föreslår med ämnet totalförsvarskunskap, med begrepp som säkerhetspolitik och militärt- och civilt försvar ska ingå.

Få tror dock att den som tidigare varit med om en kris har bättre förutsättningar för att hantera framtida kriser. Jag kan hålla med om att vi tenderar glömma en del som hänt, men samtidigt tror jag att den som har erfarenhet från balkankriget eller växte upp under 30- och 40-talet har mer kunskap än varje 80- och 90-talist.

Ladda ner: Enskildas ansvar och agerande vid kriser (PDF)

Tankar kring Stoppa Tjuven på TV3

Stoppa Tjuven är en programserie som sänds på TV3. Programmet leds av Anders Adali och Johan Viktor som har ett kriminellt förflutet. Mellan produktplacering och täta reklampauser ger programledarna, tillsammans med experter, råd till dig som medborgare genom att både berätta och visa hur kriminella agerar vid allt från ficktjuveri och kortkapningar till inbrott.

Även om det första man kommer att tänka på vid inbrottsskydd är säkerhetsdörr och hemlarm så är det viktigt med ett fullgott, fysiskt, skalskydd i hemmet. Det är viktigt att ha en modern altandörr med ett godkänt lås. Vidare bör man, åtminstone på bottenplan, installera fönsterlås och överväga att montera säkerhetsfilm, polykarbonat eller säkerhetsglas på alla, eller utvalda, fönster för att förhindra inbrott den vägen.

Detta inlägg är inte skrivit ur en ekonomisk synvinkel. Jag kan förstå om alla inte har ekonomiska förutsättningar plöja ned tiotusentals kronor för att säkra upp sitt hem. Skaffa åtminstone en hemförsäkring och en brandvarnare till en början, om du inte redan har det.

I stort sett alla förvarar nycklar i ett nyckelskåp, på en krok eller i en skål i hallen. Ur ett bekvämlighetsperspektiv är det en utmärkt placering. Dock inte ur ett säkerhetsmässigt perspektiv då det är enkelt att komma över hem- och bilnycklar.

Förvarar du dina ärvda smycken i strumplådan i sovrummet, eller kanske bland fiskpinnarna i frysen? Då kanske du bör investera i ett godkänt säkerhetsskåp där du kan förvara pass, smycken och andra värdesaker i hemmet. Eftersom allt färre bankkontor tillhandahåller tjänsten bankfack.

Självklart måste du, i alla fall om du bor i ett hus, ha ett fungerande hemlarm. Jag är ingen expert på området, men skulle påstå att det är en fördel att inte enbart förlita sig på trådlös teknik utan också använda sig av trådbundna tillbehör, även om det kostar lite mer. Ett trådbundet larm är mindre känsligt för störningar. Det samma gäller också kommunikationen till en eventuell larmcentral. Se till att larmet kan kommunicera över flera protokoll, inte bara GSM. Glöm inte att kontrollera så du har ett digitalt skalskydd så du kan aktivera det även när du är hemma, utan att behöva oroa dig för rörelsedetektorerna.

Visserligen har programmet fått en del kritik i sociala medier för att också visa kriminella hur man begår brott. Men då får man se till att vara steget före i sin beredskap. Informationen finns redan på internet. Alla har internet.

I det senaste programmet får vi se hur enkelt det är att komma över och kopiera både legitimation och kortuppgifter genom att du som ägare frivilligt lämnar ifrån dig kortet. Idag behöver du inte skimma kortet, även om ett fungerande kort trolgitvis är värt mer än ett par siffror. En kriminell kan lika gärna använda sig av en kamera, till exempel mobilkameran, för att snabbt fotografera ditt betalkort. Eller så lägger du upp dina kortuppgifter på sociala medier.

Se nu över ditt skalskydd, vilken är din bostads svagaste länk? Hur förvarar du pass, smycken och nycklar? Har du ett fungerande hemlarm och använder du det?

Prepping handlar om att förstå grundproblemet

FrågeteckenAtt definiera sig som prepper handlar inte bara om tävlingen flest prylar innan domedagen vinner.  En neosurvivalist har lyckats med konsten att sätta ord på ett, eller flera, grundproblem med dagens samhälle. Nu kommer du säkert att tänka på en miljöpartist som pratar om konsumtionshets, tillväxt och utarmning av jordens resurser, men det är inte alls det jag menar.

Inom, framför allt, tillverkande industri är det vanligt att man genomför en rotorsaksanalys (Root cause analysis). En vanlig rotfelsanalys är 5 x Varför?. Metoden bygger på att fem gånger fråga efter orsaken till att ett problem har uppstått för att komma åt och lösa roten till problemet och därför förhindra att det uppstår igen. Många känner igen uttrycket ”släcka bränder”, att hela tiden lösa symptomet eftersom samma problem återkommer på samma eller liknande sätt.

Som individ kan det givetvis vara svårt att lösa eller ens påverka problem. Du kan till exempel inte påverka järnvägsunderhållet speciellt mycket. Däremot kan du förstå orsaken till varför du måste ta med dig en Get Home Bag när du åker X2000.

Du kan alltså använda metoden dels för att åtgärda problemet, vilket är huvudsyftet och förstahandsvalet, men också för att förstå hur du ska hantera eventuella konsekvenser som felet medför eftersom du förstår grunden till problemet.

Om du inte kan åtgärda rotfelet bör du antagligen också genomföra någon form av risk- och konsekvensanalys.

Två av tre svenskar klarar inte en kortare kris

Att svenskarnas individuella krisberedskap skulle vara god är snarare ett skämt, än en lögn. Enligt en undersökning av Infratek i en Sifo-undersökning svarade 63 procent att de inte är förberedda vid en katastrof. Samtidigt uppgav 27 procent att de skulle klara sig högst en vecka på de förnödenheter som man har hemma.

Störst oro för en katastrof finns på Gotland, Öland och Småland. Där 49 procent tror på en kommande katastrof.

Om något inträffar så att du måste klara dig enbart på det som finns hemma, hur länge skulle du klara dig?

  • 3-6 dagar: 31 procent
  • 1 vecka: 27 procent
  • 2 veckor: 16 procent
  • 1-2 dagar: 8 procent
  • En månad: 7 procent
  • 3 veckor: 5 procent

För mig låter ovanstående svar väldigt osannolika, framför allt de som anser sig klara en kris i två veckor. Antingen har de missbedömt situationen, eller så bor de i Norrland där de under vinterhalvåret kan hålla köttet från älgjakten kallt utomhus, smälta snö och värma sig med vedkaminen.

En veckas beredskap handlar inte om att du som individ och familjeförsörjare kan ge dina barn mat och vatten dagen efter veckans storhandling på ICA. Det handlar om att när veckans ranson är slut, då ska familjen fortfarande kunna äta nästkommande 7 dagar utan problem.

Många tror jag har underskattat behovet av vatten, 3 liter per person och dag i enbart dricksvatten. I Sverige är det nu också vinter. Det betyder att om strömmen slås ut kommer det att bli kallt. Har du ingen kamin eller alternativ uppvärmning så ska du inte använda en engångsgrill för att värma bostaden när det är 5 grader inomhus.

Det är viktigt med ett matförråd, vattenförråd och värme för att klara sig under 72 timmar.

Källa: Aftonbladet/TT (Läs högermarginalen med frågorna)

MSB måste spara miljoner

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapAtt Sveriges nationella försvarsförmåga är en ekonomisk fråga förstår de flesta som har lite hum om verkligheten. Därför har politikerna det senaste året pratat om vikten av att stärka vår försvarsförmåga. Mycket på grund av valåret 2014, men också till följd av en mer orolig omvärld och att främmande makt vid upprepade tillfällen kränkt rikets gränser.

Många vet att den satsning som alliansen presenterade för framtiden inte skyddar oss i närtid. Försvarsberedningens förslag är inte heller det tillräckligt på grund av utvecklingen i östersjöområdet.
Samtidigt kan vi läsa att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått minskade anslag under 2015 och 2016 vilket får konsekvensen att de nu valt att sjösätta en snabbutredning om myndigheten kan klara sig med endast en utbildningsort, istället för nuvarande två.

Enligt allehanda.se har pengarna omfördelats till bland andra Kustbevakningen och Försvarsmakten. Det är jättebra om de får ökade anslag. Men det ska inte vara på bekostnad av MSB. Sverige behöver en god beredskap på alla plan. Också för de områden som MSB ska hantera. Frågan är vad beslutet blir och vad för konsekvenser det på sikt får för vår beredskap och kompetens inom området.

Sida 10 av 22« Första...89101112...20...Sista »