Som barn var jag, precis som alla andra, en nyfiken, vetgirig och ifrågasättande person som ofta ställde frågan varför? Men nio år av korvstoppning i grundskolan och tre år på gymnasiet har satt sina spår. I dag är jag, precis som många andra, sällan den som ifrågasätter och på klassiskt svenskt manér knyter jag näven i fickan.
Jag tror att vi skulle kunna utvecklas, både på det individuella planet men också de organisationer vi arbetar i, om vi valde att ifrågasätta ett och annat. Om vi frågar oss varför vi idag arbetar på ett visst sätt, varför ett eventuellt nytt sätt är bättre och varför något gick snett så kan förbättring och förståelse för processen, vårat arbete och de problem vi ofta stöter på, tyvärr är det också samma problem flera gånger, göra att vi får mer tid för annat men också slipper grubbla.
Även om man inte behöver använda sig av en rotorsaksanalys, som 5 varför, kan det vara sunt att också själv svara på sina egna frågor, och dokumentera svaren för framtiden, till exempel i sin krispärm där man bör ha samlat alla instruktioner och standardrutiner man kommer arbeta utifrån vid en eventuell kris.
Här kommer några exempel.
Varför har jag en individuell krisberedskap för att kunna klara mig själv under 72 timmar?
För att säkerställa att jag och min familj kan klara oss själva under värme- och strömavbrott, samt vid kriser då det kan vara svårt att nå delar av samhället, som matvarubutiker och apotek, t.ex. på grund av nedblåsta träd, snöstorm eller sjukdom. Etc etc etc…
Varför är butikshyllorna tomma före och efter en naturkatastrof?
Idag använder sig de flesta butiker av ett s.k. just-in-time-lager av kostnadsskäl. Just-in-time betyder att varor levereras i den mängd och takt som de förbrukas och kommer ursprungligen från Japan och är en del i Toyotas produktionssystem. Problemet med tomma hyllor uppstår när om kunderna konsumerar fortare än vad leverantören levererar eller om leveranserna uteblir.
Och viktigaste frågan av alla är. Varför får inte jag hugga ved när Agneta Fältskog?
Man känner sej nöjd när allt är överfullt inför vintern.
Värme, gasol till både matlagning och värme. Lampolja till lyktor och värmare. T-röd till matlagning.
Ved och 50 paket logs till kaminen.
Mat, pasta, ris och potatis. Tonfisk, makrill, picnicbog, köttsoppa, gulasch mm mm
Vatten i dunkar och petflaskor.
Tja. En vidareutveckla av din modell är att sen införa 5S i sin prepp.
5S är en japansk metod för att skapa ordning och reda på arbetsplatsen. Metoden utvecklades ursprungligen hos Toyota.
I svensk tappning brukar de fem essen uttydas:
Sortera (seiri) verktyg och material som används på arbetsplatsen. Skilj det som är nödvändigt, från det som inte är det. Systematisera (seiton) det som är nödvändigt så att det är lätt tillgängligt. Ge det en given lämplig plats och tag bort annat. Städa alt. Skick (seiso) regelbundet. Liten städning varje dag. Större rengöring varje vecka. Standardisera (seiketsu) de dagliga rutinerna. Använd att-göra-listor för daglig vård av maskiner och lokaler. Se till alt. Sköt om (shitsuke) att ordningen hålls. Förbättra att-göra-listorna steg för steg. Det finns en alternativ svensk översättning som kanske bättre överensstämmer med den japanska grundbetydelsen. En eventuell nackdel är att stegen i denna översättning inte inleds med ett S.
Inventering – En aktivitet där all personal som arbetar på arbetsplatsen gemensamt markerar åtgärder i anläggningen. Här brukar man gå längre än att bara sortera ut ej nödvändigt material och också markera annan typ av slöseri på arbetsplatsen. Placering – Alla verktyg och hjälpmedel placeras på lämplig plats och märkes upp. Initialrengöring – Anläggningen rengörs grundligt. Arbetet dokumenteras för att skapa rutiner. Fotografier definierar den nya nivån. Rutiner – Etableras med system för uppföljning så att den nya nivån upprätthålls. Disciplin – Revisioner genomförs med en engagerad ledningsorganisation.
Mvh Ulf