Min garderob är en skattkammare

Guldpengar
Foto: Jeremy Schultz

Ni kanske uppfattar mig som slarvig och oorganiserad efter att ni läst detta inlägg, även om jag vill hävda motsatsen och att jag den senaste veckan har fått nys om verktyg, läs metoder, som hjälper mig att organisera mina prylar.

Under de senaste dagarna när jag letat igenom mina byrålådor och garderober har jag hittat smycken för flera hundra kronor. Som alla vet är guld och silver en bra investering om man jämför med den fiatvaluta du dagligen använder där värdet öre för öre äts upp av inflationen. I våras pratades det om att man ska skicka in sina armband, ringar och halsband till diverse (oseriösa) guldhandlare för att få pengar tillbaka. Jag vill hävda att så länge man har en säker förvaring av sina smycken är det bättre att ha dem som en säkerhet hemma än att spendera pengarna.

Just när det kommer till förvaring av sina smycken råder det delade meningar. Jag erkänner att byrålådor inte är den allra säkraste förvaringsplatsen, men det är inte en kartong för fiskpinnar i frysfacket heller. En del har sina halsband i vapenskåpet, andra i bankfacket. Om du har ett bra förslag, skriv gärna en rad under inlägget.

Har du koll på hur många armband, halsband och ringar du har liggandes hemma och det faktiska värdet på dem? Ta reda på det och se till att förvara dem på ett säkert sätt så att du minimerar risken för att bli av med dem.

Dela

4 svar på ”Min garderob är en skattkammare”

  1. Ärligt talat så är det nog inte så dumt att gräva ned det någonstans på markerna. Fördelen är bl.a. att man slipper funderar på vart guldet hamnat vid en eventuell eldsvåda i huset. Jag kan se fler och visserligen mer långsökta anledningar till att inte ha det i huset. Men vad händer om man dör? Då vill man ju att barnen ska få nytta av guldet. Komiskt nog behövs alltså en kryptisk skattkarta som enbart barnen kan tyda. Och var ska man förvara den?

    Svara
  2. The widespread pessimism caused by psychologistic biodefaitism is a serious problem for preventing human-made forms of apocalypse. It is important to spread information about science proving that pessimism wrong. For instance, although there are cases where identical twins raised separately behave very similarily, there is also cases where the identical twins behave very differently. This discrepancy falsifies any claims of a generalizable ”nature/nurture ratio” or fixed ”learning windows”. As shown in metastudies by Kurt Fischer and Christina Hinton in ”Mind, Brain and Education”, the key to miraculous recoveries after brain damage is a tolerant environment. Why it is? Consider the fact that intolerance causes social pressure to blame on others and justify one’s own actions. Blaming on others leads to paralyzed action both by waiting for others to do something and by generalization to one’s own behavior in the form of blaming on ”instincts” or things like that. Justification of course paralyzes self-correction by removing any insight that something has to be corrected. So anything that causes social pressure to blame and justify leads straight to the end of the world unless abolished very soon. And since decisions top-down are practiced through threat of punishment (which obviously creates social pressure to blame and justify), the opposite way (bottom-up) is the real solution. But for it to be feasible, information about science debunking psychologistic biodefaitism must be widely spread. See Pure science Wiki.

    Svara

Lämna en kommentar